Siljansgården i Tällberg 27 – 29/8 2010

17 fränder hörsammade inbjudan från 5252 Signe Alm till Siljansgården i Tällberg.
Avsikten var att ge fränderna en sista möjlighet att under Signes guidning se gården. Den blev tyvärr såld på exekutiv auktion april 2010 och enligt kontraktet skall Signe lämna den i början av oktober. Det gäller även sonen Olof som ”kockar” på gården.
Ny ägare blev ägaren till Greens hotell i Tällberg. Han har uttalat en vilja att varsamt göra välbehövlig upprustning och modernisering.

Siljansgården är ett livsverk av Signes far Harald Alm och hans första hustru Signe Bergner. Från början av 1920 -talet byggde de succesivt upp en kurs- och gästhemsverksamhet som fått stor kulturell betydelse långt utanför Tällbergs gränser. De förverkligade här sina drömmar om att få ge barn en ny typ av undervisning, som mycket byggde på Pestalozzis ideér och som idag återfinns i Waldorff- och Montesouripedagogiken. De startade 1926 sommarkurser som snart också blev vinterinternat och tog emot elever från 9 års ålder. ”Etablissemanget” med Skolöverstyrelsen motarbetade denna tidiga form av friskola och vinterinternat upphörde 1942.

”En sund själ i en sund kropp” var ett av ledorden i skolan. Hemmet och den psykosociala sidans betydelse för barnens skolgång omhuldades och föreningen ”Hem och Skola” fick här inspiration till sin start. Kurser gavs för lärare och andra intresserade om pedagogiken med nationella och internationella föreläsare.

Under mellankrigstiden växte intresset för folkbildning i Sverige. I denna anda startade Harald och Signe internationella sommarkurser även för vuxna. Föreläsare och kursdeltagare kom från både Sverige som utlandet. Många av tongivande kulturpersonligheter passerade revy t.ex. bröderna Sven och Herman Stolpe, Gustav Petrén, Sandro Key-Åberg m.fl.

Allsången i Sverige fann här också sin vagga. En tysk professor och körledare, Fritz Jöde, engagerades och ledde sommarkurser och Alice Tegnér fanns bland gästerna. Kurser i kostens betydelse gavs också under flera år.

Paret Alm köpte gamla dalahus och flyttade dem till Siljansgården. Det äldsta husets ena halva är från 1300-talet och den andra delen från 1500-talet och är kulturminnesmärkt. Sammanlagt finns drygt 20-tal byggnader i gammal god dalastil och gården har behållit sin ursprungliga karaktär trots smärre moderniseringar under årens lopp. Sedvanlig gästhemsverksamhet bedrevs också fortlöpande.

Efter Haralds död 1976 fick alltså dottern Signe ta över och har drivit gården fram till nu som gästhem. Dyra ombyggnader, främst ålagda från brand- och miljöskyddsmyndigheter, blev för mycket för en redan kämpande ekonomi och försäljning blev nödvändig.
Signe guidade oss fränder på ett förnämlig sätt och hennes berättarkonst gav liv åt gårdens historia och alla beundransvärda hus. Läget ner mot Siljan är utsökt vackert och vi gjorde sköna promenader längs stränderna. Extra turligt var att ”Jazz vid Siljan” inträffade samtidigt Njutbar musik under två kvällar med Sandviken Big Band med elittrumpetaren Peter Asplund och sångerskan Meta Roos.

Det blev ett uppskattat besök på Siljansgården i genuin dalastil och med en intressant historia – allt ett verk av en JBO-ättling och hans hustru. Alla känner vi starkt för Signe som av allt att döma nu måste lämna sin fars livsverk. Siljansgården och dess historia är nog för de flesta fränder ganska okänd. Stort tack till Signe Alm som ordnade detta möte och tog emot oss så fint.

-vid pennan Hans Frykman, en av deltagarna och föreningens sekreterare.

Publicerat i Aktiviteter | Etiketter , | Lämna en kommentar

Picknick på Waldemarsudde 2010

Kåseri över oljekvarnen och turerna kring försäljningen av Waldemarsudde

Hans Frykman kåserar. Foto: Magnus Cedergren

Trots hot om regn infann sig både sol och ett 40-tal släktföreningsmedlemar under kastanjen nedanför kvarnen på Waldemarsudde för att lyssna på Hans Frykmans (7152) kåseri kring oljekvarnen.

Hans Frykman höll även ett anförande om turerna kring försäljningen av Waldemarsudde.

Magnus Cedergren läste upp en notis ur Jönköpingsk tidning från 1800-talet om en brand på Waldermarsudde. Branden torde ha förstört tillgångar för 40 000 samt att en kvarn brann ner. Allt var förmodligen oförsäkrat. Kanske kan man härav dra slutsatsen att Johan Bergman Olson insåg vikten av att starta ett försäkringsbolag?

Tidigare under dagen besöktes Norra begravningsplatsen under guidning av Magnus Cedergren. Magnus berättade om begravningsplatsens tillkomst och visade den gamla delen av kyrkogården där flera kända personer ligger begravda, så även Johan Bergman Olson, samt den nya delen där Gustaf, Wilhelm och Emil Bergmans gravar finns.


De tre sista bilderna är tagna av Magnus Cedergren. Den sista bilden föreställer en skonert som åkte förbi – en av de båttyper som Bergman Olson hade i sin flotta.

Publicerat i Aktiviteter | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Picknick på Waldemarsudde 2009

Gustav Bergmans resedagbok från 1858

Publicerat i Aktiviteter | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Kusinträff för 71-grenen

Den 18/4-09 var det kusinträff för 71-grenen

d.v.s. ättlingarna efter Abel och Esther Bergman – ”Addebodagrenen”.
Cirka 35 fränder mellan 1 – 86 år gamla samlades till ett möte i Täby, förnämligt arrangerat av 7161 Berit Gustavsson, 7131 Lena Ekenberg och 7155 Eva Frykman. Det bjöds videovisning av filmer om JBO’s Stockholmstid – om släktgårdarna Björkfors och Grytnäs samt JBO’s svärfar Henrik Deutsch, Torneå. Energiknippet 71334M Magnus Cedergren stod för produktion och visning.

7141 Bo Bergman spelade upp filmen från Esthers 80-årsdag på hotell Eden, Stockholm 1952. Här kunde nu grånade fränder avnjuta åsynen av såväl egna som andras unga, välklädda o stiliga skepnader, flankerande en elegant 80-åring. Rökavvänjning verkade inte uppfunnet då! Bo B. visade också flera foton från gamla tiders Addeboda.

7121 Bengt Bergman hade medfört fader Anders förnämliga fotoalbum med bilder från såväl Abels som Esthers familjer och livet på Kanan, Tuna gård och Addeboda.

7152 Hans Frykman gav en rapsodi över hans morfarsfar professorn Gustav Bergman, som han skrivit ett kapitel om i nya släktboken ”Kalix – Valdemarsudde”. Bl.a. kunde han berätta lite nytt från Gustavs läkarmottagning. Hans ”Patientbok” hade Bo Bergman hittat på sin vind. Boken sträcker sig över tiden 1875-79 samt 1886. Diagnoser och ordinerade mediciner framgick och Hans, själv läkare, kunde knyta ihop det med dagens praxis.

Magnus Cedergren erbjöd sig samla filmer och foton och göra dessa tillgängliga på dator. Låt oss tacksamt utnyttja hans erbjudande och skicka in material, som kan vara intressant. Allt returneras förstås. Magnus adress: mace@lysator.liu.se.

Det var ett möte som ökade samhörigheten och som inspirerar till nya träffar!

Med hälsningar från sekr. Hans Frykman.

Publicerat i Aktiviteter | Etiketter , | Lämna en kommentar

Picknick på Waldemarsudde 2008

Publicerat i Aktiviteter | Etiketter , | Lämna en kommentar

Släktmöte 2008

Publicerat i Aktiviteter | Etiketter | 6 kommentarer

Släktforskning

Historisk skogsexport från Kalix älvdal – virtuella utställningar och originaldokument med anknytning till familjen Bergman och Skogs- och träindustrihistorien i Kalix älvdal.

Publicerat i Släktforskning | Etiketter | 3 kommentarer

Aktivitetsgrupp

Vill du vara med och arrangera aktiviteter för medlemarna i släktföreningen hör gärna av dig till styrelsen info@bergmanolson.se

Publicerat i Aktiviteter | Etiketter | Lämna en kommentar

Program 2010

  • Picknick på Waldemarsudde
  • Siljansgården
  • Sätra Brunn, 2 oktober
  • Seminarium kring stadgar och medlemsskap, 27 november
Publicerat i Aktiviteter | Etiketter | Lämna en kommentar

Äldre stadgar (gällande fram t.o.m. årsmötet 2012)

bildad vid släktmöte på Waldemarsudde den 15 september 1951, antagna vid konstituerande släktmöte därstädes den 9 juni 1952, med ändringar antagna vid två på varandra följande ordinarie släktmöten den 23 september 1967 och den 25 april 1970. Stadgarna omarbetades 1982-1985 och antogs vid ordinarie släktmöte i Stockholm den 4 maj 1985.


§1 Ändamål

Föreningen har till ändamål:
att hedra minnet av gångna generationer,
att verka för sammanhållningen inom släkten,
att tillvarataga gemensamma intressen,
att föra ett fullständigt och korrekt släktregister,
att utföra efterforskningar i släktens historia.


§2 Medlemsskap

Medlem i föreningen är varje ättling till Johan och Henrica Bergman Olson eller med ättling ingift person. Annan person må vinna inträde i föreningen då särskilda skäl föreligger. Styrelsen beslutar om sådant medlemskap.


§3 Medlemsavgift

Årsavgiften fastställs av ordinarie släktmöte för nästkommande period. årsavgiften betalas från och med 18 år. Engångsavgift s.k. ständig medlemsavgift, fastställs av ordinarie släktmöte. Engångsavgiften befriar medlemmen personligen från vidare årsavgifter. Hedersmedlem befrias från årsavgift under sin livstid.


§4 Släktfond

Ständiga medlemmars avgifter och vad som kan inflyta genom testamentariska donationer och dylikt avsätts till en fond benämnd ”JOHAN BERGMAN OLSONS ÄTTLINGARS SLÄKTFOND”. Av fondens avkastning skall 20% tillföras fonden. Avkastningen i övrigt får användas för föreningens utgifter. Fonderade medel kan av ordinarie släktmöte ställas till styrelsens förfogande efter särskilt beslut.


§5 Styrelsen

Föreningens angelägenheter omhändertas av en styrelse bestående av ordförande samt minst fem andra ledamöter och högst tre suppleanter, samtliga valda på ordinarie släktmöte för tiden fram till nästkommande ordinarie släktmöte. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör, arkivarie och klubbmästare. Styrelsen äger disponera erforderligt belopp av föreningens medel till nödvändiga omkostnader för dess verksamhet.

Det åligger styrelsen särskilt:
att svara för förandet av släktregister,
att förvalta och ansvara för föreningens penningmedel, arkiv och övrig egendom.

Styrelsen är beslutsmässig då ordföranden och två andra ledamöter är närvarande samt ense om beslutet. Vid lika röstetal gäller den mening ordföranden företräder. Suppleanter kallas till styrelsesammanträden. De äger vid förfall av ordinarie ledamot rösträtt efter den ordning de blivit valda till suppleanter. Om icke någon styrelseledamot sätter sig däremot, må beslut fattas genom skriftlig votering angående förslag som tillställts ledamöterna. Kallelse till styrelsemöte skall ske skriftligen minst två veckor i förväg. Därvid skall i korthet angivas de ärenden som skall behandlas. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Det åligger ordföranden att kalla till styrelsemöte då minst 2/3 av styrelsen påkallar det.


§6 Firmateckning

Föreningens firma tecknas av styrelsen gemensamt och /eller de personer som eller utom styrelsen, som utses av styrelsen.


§7 Ordförande

Det åligger ordföranden att representera föreningen och i övrigt vaka över styrelsens fullgörande av dess åliggande.


§8 Sekreterare

Det åligger sekreteraren att föra styrelsens protokoll samt i övrigt biträda ordföranden.


§9 Kassören

Det åligger kassören:
att uppbära årsavgifter
att verkställa av styrelsen beslutade utbetalningar
att föra räkenskaperna
att inför styrelsen föredra ärenden rörande placering av föreningen tillhöriga medel.

Räkenskaperna avslutas per kalenderår och skall före den 1 mars fö1jande år jämte styrelsens protokoll avlämnas till revisorerna, vilka före den 15 april till ordföranden skall avge revisionsberättelse jämte nyss nämnda räkenskaper och protokoll. Om anledning föreligger, äger revisorerna påfordra sammankallandet av extra släktmöte.


§10 Släktmöte

Ordinarie släktmöte hålls vart tredje år, där icke omständigheterna föranleder till annat, på plats och tid som styrelsen bestämmer. Kallelse till släktmöte utsändes per post till varje medlem eller medlemsfamilj senast två månader före mötet. Vid slaktmötet äger varje medlem över 18 ar, som ej resterar för medlemsavgift, en röst. Frånvarande röstberättigad medlem må genom fullmakt överlåta sin röst på närvarande medlem; dock må ingen utöva röstratt med mer an sammanlagt två röster. Beträffande röstning om föreningens upplösande är särskilt stadgat i § 13. Vid lika röstetal gäller den mening mötesordföranden företräder.

Vid ordinarie släktmöte skall följande ärenden förekomma:

  1. Val av mötesordförande.
  2. Val av protokollförare vid mötet.
  3. Fråga om mötet behörigen utlysts.
  4. Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera släktmötesprotokollet.
  5. Justering av röstlängd om sådan upprättats.
  6. Föredragning av verksamhetsberättelse för tiden sedan föregående släktmöte.
  7. Föredragning av kassörens räkenskaper för tiden sedan föregående släktmöte samt avgiven revisionsberättelse.
  8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
  9. Faststallände av årsavgiften, avgift för ständigt medlemskap samt eventuella avsättningar till fonder
  10. Övriga frågor som av styrelsen hänskjutits till släktmötet och/eller som av medlem senast fyra veckor före släktmöte skriftligen anmälts till ordföranden. Över medlemsförslag skall styrelsens yttrande föreligga.
  11. Val av styrelseordförande.
  12. Val av minst fem ordinarie styrelseledamöter, varvid representation av så många släktgrenar som möjligt bör eftersträvas.
  13. Val av högst tre styrelsesuppleanter.
  14. Val av två revisorer och två revisorssuppleanter.
  15. Eventuellt förslag till hedersledamot.
  16. Övriga frågor. (Inga för föreningen bindande beslut som innefattar större utgifter får fattas under denna föredragningspunkt.)
  17. Val av tre ledamöter till valberedningen, varav en sammankallande.

§11 Extra släktmöte

Extra släktmöte sammankallas då styrelsen eller revisorerna anser detta nödvändigt eller då minst 1/5 av föreningens medlemmar skriftligen påkallar detta. Kallelse till extra släktmöte utsänds med post till varje medlem senast fyra veckor före mötet.


§12 Stadgeändring

För stadgeändring fordras beslut på ordinarie släktmöte med 2/3 majoritet av de röstande. 1 kallelse till släktmöte och extra släktmöte där förslag till stadgeändring föreligger skall denna punkt särskilt angivas. Förslaget skall bifogas.


§13 Upplösande

För föreningens upplösande fordras att samstämmande beslut fattas vid två på varandra följande, med minst ett års mellanrum hållna släktmöten, varav det ena skall vara ordinarie. De samstämmande besluten skall vara med minst 3/4 majoritet av de röstande vid båda mötena. Medlem, som ar förhindrad att närvara vid släktmötet, där förslag om upplösning skall behandlas, äger – att om fullmakt ej utfärdats för röstning i detta ärende – skriftligen till föreningens eller mötets ordförande avge sin röst. Efter det första mötets beslut rörande föreningens upplösande åligger det styrelsen att samråda med Stockholms Stadsarkiv rörande förvaring av föreningens protokoll och övriga handlingar. Vid föreningens upplösande tillfaller dess eventuella tillgångar den institution det ändamål som släktmötet beslutar om.

Publicerat i Om föreningen | Etiketter | Lämna en kommentar